Det är lätt att häpna. På 1970-talet betraktades homosexualitet som en sjukdom, och att registrera partnerskap eller gifta sig var det inte tal om. Sedan dök HIV-viruset upp och flera homosexuella män insjuknade i aids, och moralpaniken spred sig om “bögsjukdomen.”
Jag som nybliven tonåring i mitten av 80-talet trodde på fullt allvar att något som hette homosexualitet plötsligt hade uppstått mellan två personer av samma kön, både män och kvinnor, något som framför allt gjorde att de ville ha sex med varandra. Jag trodde inte att det var någon sjukdom och förstod aldrig riktigt moralpaniken, men det var ungefär som om något hade landat från yttre rymden och intagit människorna på jorden, även om inte alla.
Ungefär den uppfattningen fick man när man tog del av medias rapportering om homosexuella och aids och HIV då. Gayvärlden var något helt främmande, helt väsenskilt från vardagliga och normala människors liv och homosexuella var att betrakta som en helt främmande ras.
Nåväl. Mycket har skett sedan dess, exempelvis polisen har sedan många år en egen förening för gaypoliser, flera tongivande politiker lever i öppet homosexuella förhållanden och äktenskap och det är också ok numera att vara gay och adoptera.
Å andra sidan igen, det är bara ett år sedan det blev legitimt att faktiskt gifta sig för par av samma kön. “Samkönade äktenskap”, för övrigt, låter inte det i sig som en sjukdom? Ordet “samkönad” klingar mest som någon form av diagnos. Och hur ofta hör man ordet tvåkönad? Sällan eller aldrig, eftersom det är normen, men i övrigt lika fult det. Finns det inget annat ord att använda? Varför inte engelskans “gender”? (uttalat med “j” enligt svenska regler och inte “djj”)Vårt språk är redan så strösslat med engelska och svengelska uttryck, och här behövs en ändring. Ordet kön kan med fördel fortsätta att användas i anatomiska sammanhang.
Också ordet “bög” behöver bytas ut. Det är från början ett skällsord menat att vara nedsättande, och i mångas öron finns den negativa klangen kvar. TV4 föregår med gott exempel och översätter till “gay” i textremsorna, vilket förstås innebär att de behåller det engelska uttrycket, som faktiskt betyder glad, tillfreds. Därmed inte sagt att den som är gay nödvändigtvis är gladare än andra, men det har en betydligt bättre klang.
I plural blir det litet krångligare, hur böjer man “gay”? Gayar? Gayer? Nja, kanske inte. Det här borde bli något att fundera över för alla som deltar i debatten om han och hon och att istället införa genderneutrala “hen.” Hen betyder som bekant höna på engelska…
Finns det inget annat ord att använda, just med tanke på den rikliga förekomsten av engelska uttryck i vårt svenska språk…
Till sist några ord om denna sommar 2010, från officiellt håll utropad till kärlekssommaren framför andra i och med att kronprinsessan Victoria fick sin Daniel till sist, så måste jag erkänna att ett helt annat par tog hem titeln Årets kärlekspar – nämligen nuvarande miljöminister, tillika centerpartisten Andreas Carlgren och hans äkta make Tomas Harila Carlgren.
I ett inredningsreportage i en dagstidning smågnabbas de om färg, form och julpynt medan de dukar fram middag så helt uppenbart omslutna av varandras kärlek och omtanke. Och jag vet inte riktigt varför, men av någon anledning blir jag rörd över det faktum att Andreas Carlgrens man lagt sin makes efternamn till sitt. Och visst, det är valtider, vilket perfekt tillfälle att visa upp Centern med hög mysfaktor, men jag röstar ju inte på dem för det…
